dag 3
Torsdagen den 23/3
Jag gick och lade mig igår med tankar om sovmorgon men ack nej. Redan klockan fem på morgonen idag väcktes jag av att en blomkruka föll till golvet. Jag tvingade mig själv att stiga upp och vandra runt i den etta som var mitt hem, i jakt efter den förlorade krukan. En vandring som inte tog lång tid. När jag väl steg in i köket möttes jag av synen av ett golv, täckt av jord, en diskho, fylld med katten som jag fick, och döpte till Fellini, och en krossad kruka, utan något innehåll alls. Hade det varit någon annan dag hade jag antagligen brutit ihop men istället var det ett klingande skratt som lösgjorde sig från mina läppar.
Jag gick och flyttade Fellini till sängen, satt på tevatten och la den utspillda jorden i en gryta om jag ställde i fönstret. Att somna om var det intet tal om, har jag väl stigit upp kommer jag inte i säng igen. Så istället satte jag mig vid köksbordet, tände en cigg och drack mitt te.
Tankarna gick till filmen ?Fantomen på operan? som jag såg i söndags. Jag hade velat leva bland det sena 1800- talets adels personer. Alla dessa underbara klädnader de hade. De vackra klänningar och stiliga kavajer. Till och med språket var vackrare då. Eller ja själva språket var ju inte vackrare för orden finns fortfarande kvar, men vi använder inte dem. Man titeljerade varandra med herr, fru, fröken med mera. Jag tycker vi borde återinföra det. Nu för tiden ?snackar? alla med alla dessa typer av slang och förkortningar. Vi glömmer bort stora delar av våra vackra språk. Snart kommer ungdomen inte längre att förstå sig på de böcker som skrevs för bara en femtio år sedan. De kommer antagligen varken att läsa eller skriva utan all konversation kommer att ske muntligt över Internet. Redan nu faller ju fler och fler saker bort. Såsom brev t.ex. är det inte underbart att få ett brev? Då syftar jag på ett riktigt brev från en vän och inte sådana reklam parodier. Det är sorgligt. Språk behövs.
